rblogo2färg3 

 

Arboga Robotmuseum

Termisk sprutning

Robothistoriska Föreningen i Arboga

Webansvarig

Sidan uppdaterad: 2013-12-29 20:51

Start

Robot

Motor

Stridsledningn och Luftbevakning

Simulatorer

Berättelser

 

Komponentreparationer

 

 

Termisk sprutning

 

Termisk sprutning och galvanisk ytbehandling är de mest använda processerna vid underhåll. Termisk sprutning ökar i användning över galvanisk ytbehandling p.g.a. att den är mer flexibel, mer miljövänlig och mer kostnadseffektiv.

 

Förångnings- och gasfasprocesserna utgör ett allt viktigare komplement till framförallt termisk sprutning på high-tech-motorer.

 

Processbeskrivning

Termisk sprutning

 

Termisk sprutning är en metod att lägga på skikt av: metaller, metallegeringar, keramer, plaster och karbider. Se bild 1-2.

 

Det sker med hjälp av värme, som tillförs medelst förbränning mellan oxygen och någon bränngas eller med elektriska proceser.

 

Metoderna vid förbränning är:

-          Flamsprutning

-          Detonationssprutning ”D- gun

-          Höghastighetsflamsprutning HVOF

 

Bild 1

 

Bild 2

Termisk sprutning – Två huvudprinciper

 

 

Kallsprutning (inom flygindustrin)

Max temp på grundmaterialet ca 150 C

Ingen deformation eller strukturomvandling

Skiktet ej homogent, ca 0,5-7% porositet

Bindhållfasthet 25-90 Mpa

 

 

Varmsprutning (ej inom flygindustrin)

Bindtemperatur ca 1000 C

Risk för deformation och strukturomvandling

Homogena skikt

Mycket god bindhållfasthet

 

De elektriska processerna är:

-          Ljusbågssprutning

-          Plasmasprutning (vanligaste metoden inom flygindustrin)

 

Metoderna används samtliga inom flyghunderhållsindustrin, där plasma står för 75%.

Metoder som HVOF och Ljusbåge är starkt kommande. Termisk sprutning används i fyra huvudsyften.

 

  1. Dimensionsuppbyggnad
  2. Ytmodifiering (mer motståndskraftig mot nötning med karbidskikt)
  3. Högtemperaturskydd (keramiska värmebarriärsskydd)
  4. Spelkontroll (s.k. innötningsbara skikt)

 

Tillsatsmaterial finns i ett hundratal och består av pulver eller tråd, som kan vara antingen ett rent grundmaterial, eller en blandning eller legering av detsamma.

 

Typiska tillsatsmateriel under punkterna 1-4 är:

  1. NiAl (Metco 404/450), NiCrAl (Metco 443), Mo (Metco 63)
  2. WC-CO (Metco 71), CrC-NiCr (Metco 81), CuNiln (metco 58), Al203 (Metco 101)
  3. ZrO2+Y203 (Metco 204)+bindskikt NiCrAlY (Amdry 964)
  4. Al203 (Metco 101), Ni+25% grafit (Metco 307), Ni+15% grafit (Metco 308), NiCr+5,5% bornitrid (Metco 301, Al+40% polyester (Metco 601)

 

 

 

Rengöring

 

Maskinbearbetning

 

Svetsning

 

Värmebehandling

 

Kulbombardering

 

Ytbeläggningar

-      Termisk sprutning

-      Galvanisk ytbehandling

-      Diffusionsbeläggning

-      Målning

 

Gnistbearbetning