rblogo2färg3 

 

Arboga Robotmuseum

Galvanisk ytbehandling

Robothistoriska Föreningen i Arboga

Webansvarig

Sidan uppdaterad: 2013-12-28 12:12

Start

Robot

Motor

Stridsledningn och Luftbevakning

Simulatorer

Berättelser

 

Komponentreparationer

 

 

Galvanisk ytbehandling

 

Galvanisk ytbeläggning är den äldsta av påläggningsmetoderna inom flygmotorunderhållet och används fortfarande i stor omfattning speciellt på äldre flygmotorer, men även här ökar termisk sprutning i omfattning. Galvanisk ytbehandling är ur anläggnings- och underhållssynpunkt mindre ekonomiskt fördelaktig än termisk sprutning. För att klara miljökraven måste hela anläggningen vara sådan att inga utsläpp i princip är tillåtna. Anläggningen kräver ständig tillsyn och de olika kemiska baden måste analyseras av laboratoriet kontinuerligt. Skikttjocklekar som kan pläteras ligger mellan 0,02 och upp till 0,3-0,4 mm. I vissa speciella fall, kan skikttjocklekar upp till >1 mm förekomma.

 

Metoden kräver också stort operatörskunnande.

 

Vid all plätering alstras väte vid katoden (detaljen, artikeln) som tränger in i materialet och orsakar vätesprödhet.

 

Vätet kan tas ur materialet genom värmebehandling. Fördelarna med elektrolytisk ytbehandling är, att pålagda skikt har mycket god bindning till grundmaterialet (bl.a. atomär bindning). Användes mest på stål- och nickelbaslegeringar. Principen för elektrolytisk ytbehandling är enligt bild 25. De elektrolytiska pläteringsprocesser som används inom flygmotorunderhåll är:

 

-          Förnickling (inklusive nickelanslag)

-          Hårdförkromning

-          Försilvring (Inklusive koppar och nickelanslag)

-          Förkoppring

-          Kadmiering

-          Nickel-Kadmiering (Värme-diffusionsbehandling 340 C)

-          Borstplätering

-          ECC-plätering (Electrolytical Codeposition Coating)

 

        

 

Användningsområde

 

-          Förnickling på diametrar till axlar, skivor och lagerhus. Skikttjocklekar 0,2 > 1,0 mm,

hårdhet 200-220 Hv.

-          Hårdförkromning på lagerytor och lagertappar till axlar och nav för att säkerställa lagergrepp (innerring till kul- eller rullningslager). Skikttjocklek max 0,3- 0,4 mm färdigt skikt. Hårdhet 900-1000 Hv.

-          Försilvring används på detaljer med höga specifika yttryck för att hörhindra skärning mellan två grundmaterial t.ex. gängförband utsatta för värme och oljepumpaxlar. Skikttjocklekar 0,01-0,03 mm.

-          Förkoppring pålägges på detaljer av samma kategori som förnickling. Mest på äldre motorer, metoden i avtagande. Skikttjocklek 0,2-0,4 mm.

-          Kadmiering. Ytskyddsbeläggning mot korrosion på ståldetaljer på motorns kalla delar bl.a. kompressordetaljer upp till 300 C.: skovlar, ledskenekransar, skivor. Skikttjocklek 5 - 25 µm.

-          Nickel- Kadmiering är en diffusionsprocess, d.v.s. det över nickel utfällda kadmiet värmebehandlas så att kadmium och nickel bildar olika legeringsfaser. Denna faslegering medger en ökning av arbetstemperatur upp till 550- 600 C. Nickelskiktet verkar också som diffusionsspärr för kadmium som eljest skulle diffundera in i grundmaterialet. Skikttjocklekar (före diffusion) är för nickel 5-10 Om och för kadmium 2,5- 5 µm.

-          Borstplätering (brushplating) I de ovannämnda pläteringsprocesserna sker metallpåläggningen inuti en tank fylld med badvätska. Vid borstplätering sker pläteringen utanför badet.

 

Arbetsprincip se bild 26.

 

Fördelen är att stora och tunga detaljer kan pläteras på plats. I båtar, kraftverk, landställ till flygplan etc.

 

I princip alla metaller som kan påläggas elektrolytiskt, utom hårdkrom, kan köras med borstplätering. Metoden är i många fall snabbare än konventionell galvanisk påläggning p.g.a. att den arbetar med högre strömtätheter och mera koncentrerade elektrolyter.

 

Borstplätering användes också på detaljer som ej är lämpliga att sänkas ner i sin helhet i badvätskan.

 

ECC- plätering är en process där man från bl.a. en kobolelektrolyt samtidigt utfäller kobolt och kromkarbidpartiklar. Används i slitageförebyggande syfte på motorns varma delar. Skikten kan värmebehandlas för att ge olika hårdheter. Kromkarbidpartiklarna hålles svävande i elektrolyten medelst en cirkulationspump.

 

 

 

 

Rengöring

 

Maskinbearbetning

 

Svetsning

 

Värmebehandling

 

Kulbombardering

 

Ytbeläggningar

-      Termisk sprutning

-      Galvanisk ytbehandling

-      Diffusionsbeläggning

-      Målning

 

Gnistbearbetning