rblogo2färg3

 

Arboga Robotmuseum

RB 69 Redeye

Robothistoriska Föreningen i Arboga

Webansvarig

Sidan uppdaterad: 2014-02-17 15:31

Start

Robot

Motor

Stridsledning och Luftbevakning

Simulatorer

Berättelser

 

Robothistorik

 

V1-bomb

 

V2 Raket

 

Marinens försöksrobotar

 

Flygvapnets försöksrobotar

 

Saabs försöksrobotar

 

Attackrobotar

 

Sjörobotar

 

Kustrobotar

 

Luftvärnsrobotar

 

Jaktrobotar

 

Pansarvärns-robotar

 

Målrobotar

 

Bombkapsel

 

Sammanställning av Svenska robottyper

 

 

Robot 69 Redeye

 

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/af/Redeye_Surface_to_Air_Missile_06.jpg/300px-Redeye_Surface_to_Air_Missile_06.jpg https://encrypted-tbn2.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRvLgjXTV_Bf4wvkEpD3WcIPvTURUhfmULkJWitniUpyISaaygx7A

 

Användningsområde

Luftvärnsrobot 69 är en bärbar, enmansbetjänad luftvärnsrobot, som har tillverkats i USA under benämningen Redeye. Den avfyras av skytten från axeln. RB 69 är i första hand avsedd att sättas in mot mål som flyger upp till 2000 m höjd och med en fart av högst ca 200 m/s.

 

Vapnet är av engångstyp; det är förbrukat när roboten avfyrats. Vapnet är lätt att anpassa för olika uppgifter inom arméns luftförsvar. Det kan medföras i all slags terräng och kan insättas med några sekunders förvarning.

 

Robotens målsökare arbetar inom IR-området. Målsökaren låser på målets värmestrålande delar och ger roboten sådana styrsignaler att denna styr mot en av målsökaren beräknad framförpunkt.

 

Siktet är ett öppet dioptersikter, som kan fällas upp. På siktet är fäst en vibrator, som skall ligga an mot skyttens kindben strax ovanför örat. Genom vibratorn hör och känner skytten en ton från målsökaren. Tonen ändras beroende på målsökarens inriktning mot IR-strålningen.

 

Innan roboten avfyras kan alltså skytten avgöra om målsökaren följer målet genom att frigörningstangenten hålls intryckt (gyrot frigörs).

 

Robot

Den i robotgeväret inneslutna roboten består av målsökare, styrdel med roder och robotbatteri, stridsdel med armerdon samt raketmotor med stjärtfenor.

 

Det första raketsteget (startmotorn) brinner slut redan innan roboten lämnat eldröret. Drivmotorn tänder först på 5-6 m avstånd från skytten, varigenom denne undgår att träffas av raketflammorna.

 

Stridsdelen är säkrad medan roboten ligger i geväret och under utskjutningsförloppet. För armering krävs att både startmotor och drivmotor har tänt och givit normal acceleration. Det innebär att stridsdelen armeras efter ca 100 m flygning. Direktanslag i målet initierar stridsdelen. Om roboten missar målet förstörs den genom autodestruktion efter ca 15 s flygning.

 

Målsökaren, som är placerad i robotnosen bakom en glasdom, känner målets värmestrålning inom IR-området. Signalerna behandlas i målsökarens och styrdelens elektronik. Härifrån utgår sedan styrsignaler, som dels korrigerar gyrot så att det alltid riktas på målet, dels  ger robotens roder sådana utslag att roboten styr mot en framförpunkt i målbanan. Så kallad syftbäringsstyrning.

 

RB 69 har varit aktiv inom armén under tiden 1970 – 1992.

 

Tekniska data

Robot

Längd                           1 207 mm

Diameter                       70 mm

Vikt                              8,3 kg

 

Robotgevär

Längd                           1 262 mm

Vikt utan robot               5,0 kg

Vikt med robot               13,3 kg

 

 

                

Robottyper:

 

RB 07 Seacat

 

RBS 23 Bamse

 

Rb67 HAWK

 

 RB 365/65

RB 68 Bloodhound

 

RB 69 Redeye

 

RBS 70

 

RBS 77

 

RBS 90