|
Arboga Robotmuseum Robothistoriska Föreningen i Arboga |
|
STRIL |
||
Jaktcentral 1944 LFC typ 2 OP-rum PS-65 OP-rum STRIL-60 |
Vad är ett STRIL-system? Låt oss först fundera över vad vårt
försvar är till för. Självklart är det i första hand att upptäcka intrång
utifrån, i andra hand att göra någonting åt det. Detta är i ett nötskal
grunden till vårt STRIL-system. STRIL är en förkortning av ”stridsledning och luftbevakning”. Koll på intrång utifrån kräver någon typ
av ständig spaning; med vilka hjälpmedel detta kan göras, bestäms av för
dagen tillgänglig teknik. Tidigt bestod denna teknik av flyglottor i
luftbevakningstorn (s.k. tornsvalor), som per telefon meddelade vad de såg
och hörde till en central. Numera är det alltmer sofistikerade
radarstationer, som både kan upptäcka och följa flygplan, fartyg eller kanske
interkontinentala robotar, även i en elektroniskt störd miljö. Denna funktion
utgör alltså luftbevakning, som ständigt har uppsikt runt våra gränser. Nästa krav är förmåga att överföra
spaningsinformationen till centraler, snabbt och med hög säkerhet. Den får
heller inte förvanskas på vägen, eftersom all information från många källor
måste kunna läggas samman och ge en totalbild av läget, med bara en förekomst
av varje objekt. I en stridsledningscentral måste denna
stora informationsmängd sammanställas och snabbt omvandlas till en form, som
är lämplig att presentera för kvalificerade beslutsfattare. Dessa måste
mycket snabbt ta ställning till vad som behöver göras i varje enskilt fall,
och utan fördröjning ge order om den erforderliga
insatsen. Detta beslut kan få stora konsekvenser.
Det kan gälla allt från att sända ett flygplan för att efter identifiering
försöka genomföra en fredlig avvisning av intrånget, till att beordra en
fullskalig vapeninsats. En sådan bestäms i sin tur av målets art, och kan
bestå av jaktflyg med t ex robotbestyckning, luftvärn med kanoner eller
markbaserade robotar, eller marina stridskrafter om det gäller område över
hav. Även nu kommer telesystem för
dataöverföring in i bilden. Det aktuella insatsbeslutet måste ju nå rätt
instans utan fördröjning eller förvrängning. Det gäller i första hand den
aktuella försvarsenheten, t ex en flygbas, ett luftvärnsförband eller en
marin enhet. När sedan t ex ett flygplan är i luften, måste aktuella styrdata
mot målet nå piloten, numera med direkt presentation i cockpit, tidigare med
(ofta störd) radiokommunikation mellan radarjaktledare i central och piloten. Slutligen den sista länken för att sluta
cirkeln: Konfrontation mellan aktuellt mål och den beslutade typen av åtgärd.
Förr var det kanske insatser med kanoner i flyg¬planet,
av luftvärnet eller ombord på ett fartyg, inte alltid med önskvärd träff¬säkerhet. Tekniken har nu utvecklats mot
”intelligenta” robotar, som själva följer målet efter avfyring, ofta med
målsökare med radar eller infraröda sensorer, dvs
värmesökning. Under huvudrubriken STRIL kommer de för
oss aktuella områdena att närmare utvecklas, med exempel på den materiel, som
under olika tidsskeden har funnits inom det svenska försvaret. Sidan uppdaterad: 2019-11-23 19:33 |
OP-rum PJ-21 OP-rum STRIC |