Orten Arboga har alltsedan Gustaf Vasa förknippats med utveckling och tillverkning av vapen. På den tiden rörde det sig om hillebarder, rustningar, svärd mm, som tillverkades med utgångspunkt från järnhanteringen i Bergslagen.
När andra världskriget bröt ut beslöt staten att satsa på modernare materiel, inspirerade av underrättelser om den tyska utvecklingen av ”styrda bomber”, som så småningom resulterade i den massiva tyska V1-attacken mot London. Ett antal förlupna robotar från tyskarnas prov på Peenemünde råkade ett par år in på 1940-talet hamna i södra Sverige. Ur spillrorna från dessa vaskades värdefull information fram om konstruktionen, och ett antal konstruktörer sattes med högsta sekretess på uppgiften att utveckla en svensk motsvarighet. Redan tidigare hade tankar om egen svensk utveckling slagit rot inom försvarsledningen, som under stor sekretess etablerade en projektgrupp med denna inriktning.
Detta sammanföll med planerna på en skyddad berganläggning för försvarsändamål, som beslutades byggas i Arboga omkring 1945. När denna började bli färdig var också robotkonstruktörerna klara att påbörja verkliga prov och försök. Berganläggningen var då lämplig bl.a. ur sekretessynpunkt även för denna robotutveckling.
Utprovningarna med skjutning av robotar har sedan genomförts primärt vid två platser i landet, dels vid Karlsborg, där skjutningar har utförts över Vättern, och dels vid Vidsel, där de stora skogarna medgett riskfri robotflygning över terräng. Många av de filmer och diabilder, som museet övertagit för sitt forskningsbibliotek, kommer från dessa utprovningar.
Teknikutveckling inom robotområdet har pågått i Arboga under decennier från slutet av 40-talet. När möjligheten senare öppnades för köp av robotar utifrån, bl.a från USA, England och Frankrike, övergick successivt verksamheten i Arboga till att utveckla underhållsmetoder för dessa. Huvudinriktningen för försvarsindustrin i Arboga övergick så småningom i rationellt underhåll av försvarsmateriel, inklusive robotmaterielen. Fortfarande var dock under hela 1900-talet sträng sekretess en grundpelare inom detta gebit.
Att robotverksamheten i Arboga är ordentligt förankrad kan också påvisas genom att räkna hur många personer, som ägnat en större eller mindre del av sitt aktiva arbetsliv åt detta område. En inventering med hjälp bl.a. av gamla telefonkataloger från före detta CVA (Centrala Verkstaden i Arboga) har listat över 400 personer, vilket är många i en ort med mindre än 15000 invånare.
En förläggning av ett robotmuseum till Arboga är således helt självklar!
Länk till Arboga Kommun